PARTNERS

ÖVERSIKT 28/8

Från 09.00

10.00-10.15

10.15-11.00

11.15-12.15

12.15-13.15

13.15-14.00

14.00-14.30

14.30-15.30

14.30-15.30

15:30-16:30

15.45-16.30

16.30-17.30

18.00-18.30

18.30-19.30

19.30-21.30

Från 21.30

Registrering

Inledning: Real Meetings Summit

Keynote 1: Leslie Vinjamuri

Samtalspass 1

Lunch i Clarion Livingroom

Keynote 2: Edward Chancellor

Eftermiddagsfika I Svefa rundpingismästeskap

Samtalspass 2 I Archus pralinprovning

Stadsvandring Helsingborg Innovation District

Cederquist cocktail

Samtalspass 3

HEBAs Chipspromenad

Magnolias allsång och musikquiz

Wihlborgs Real Summit Mingel

Dinner with Friends

Real Party

ÖVERSIKT 29/8

06.45-07.45

07.30-08.15

09.00-09.45

10.00-11.00

11.00-12.00

11.15-12.00

12.00-13.00

13.00-13.45

13.45-14.00

14.00-14.30

14.15 & 14.30

14.30-16.00

Kallbad och frukost med Helsingborg stad

Morgonlöping med Art-Invest

Keynote 3: Aino Bunge

Samtalspass 4 I CapMans kaffeprovning

Stadsvandring Helsingborg Innovation District

Samtalspass 5

Lunch i Clarion Livingroom

Keynote 4: Karin von Hippel

Summering av dagarna

Avslutande eftermiddagsfika

Buss till Ängelholms flygplats

After Summit-mingel

KEYNOTE SPEAKERS

Ladda upp för Real Meetings Summit med dryck och tilltugg och utsikt över Helsingborg

VÄLKOMSTMINGEL

Clarion Sea U | Rooftop Bar

27 augusti kl 19:00-22:00

NÄTVERKS-

AKTIVITETER 28/8

NÄTVERKS-

AKTIVITETER 29/8

14.00-14.30 Rundpingis. Är du bäst i branschen på pingis? Bevisa det i Svefas ​rundpingistunering! Alla är välkomna!

Arrangör: Svefa

Plats: Sea U, Plan 1.

14.30-15.30 Stadsvandring och visning av Helsingborgs Innovation District.

Arrangör: Helsingborg stad

Plats: Vi ses utanför Sea U.

14.30-15.30 Pralinprovning. Tycker du om choklad? Häng med Archus på ​chokladprovning i en av världens minsta fabriker, stor nog att innehålla en hel värld av ​choklad. Föranmälan.

Arrangör: Archus

Plats: Vi möts utanför entrén till Sea U.

15.30-16.30 Cocktail på terrassen. Cederquist bjuder in till cocktail på terrassen med ​milsvid utsikt över Öresund. Föranmälan.

Arrangör: Advokatfirman Cederquist

Plats: Sea U, plan 3.

16.30-17.30 Chipspromenad. Njut av en promenad i vackra Helsingborg. På vägen ​passerar du stationer där ditt smaksinne sätts på prov och du får möta HEBA:s ​ledningsgrupp. Alla är välkomna!

Arrangör: HEBA

Plats: Vi startar utanför entrén till Sea U.

18.00-18.30 Allsång och musikquiz med Klas Ljungberg på piano. Alla är välkomna!

Arrangör: Magnolia Bostad

Plats: Sea U, Plan 3

18.30-19.30 Real Summit Mingel. Innan vi fortsätter kvällen ute på stan samlas vi för att ​prata om dagens intryck med vacker utsikt över Öresund. Alla är välkomna!

Arrangör: Wihlborgs Fastigheter

Plats: Sea U, plan 3.

19.30-21.30 Dinner with Friends. I mindre sällskap beger vi oss ut på stadens många ​fina restauranger för en god middag och trevliga samtal. Vilket sällskap du tillhör och vilken ​restaurang du ska vara på får du veta vid registreringen.

21.30-01.00 Real Party. För dem som gärna vill fortsätta att nätverka och passa på att ​röra lite på sig bjuder vi in till branschfest fram till småtimmarna. Bra musik, pubhäng och ​dansmöjligheter utlovas.

Plats: Yoko, Järnvägsgatan 3.

06.45-07.45 Prova på kallbad. En liten varning från oss. Att kallbada är starkt ​beroendeframkallande. Helsingborg har en unik position i Sverige med inte mindre än tre ​kallbadhus på en och samma destination.

Arrangör: Helsingborg stad.

Plats: Vi möts utanför entrén till Sea U.

07.30-08.15 Morgonlöping. För den morgonpigga erbjuder vi en löptur runtom i vackra ​Helsingborg. Tempo anpassas efter gruppen. Alla är välkomna!

Arrangör: Art-Invetst

Plats: Vi ses utanför Sea U.

10.00-11.00 Kaffeprovning hos Zoégas. Tips för dig som brinner för inte bara kaffet, utan ​även hela historian, hantverket och upplevelsen!

Arrangör: CapMan

Plats: Vi ses utanför Sea U.

11.00-12.00 Stadsvandring och visning av Helsingborgs Innovation District.

Arrangör: Helsingborg stad

Plats: Vi ses utanför Sea U.

14.30-16.00 After Summit. Inte redo att skiljas åt än? Ingen fara, vi samlas i Clarion Livingroom ​och utbyter erfarenheter från dagarna.

Arrangör: Fråga Lou

Plats: Livingroom, Sea U.

Ordet är fritt

1. Modernism, futurism eller tillbaka till det klassiska - hur gestaltar vi ​framtidens stad?

Arkitekturens historia har en stor spännvidd, från antikens tempel, pyramider och amfiteatrar ​till dagens brutalism, och reflekterar inte enkom den konstnärliga tidsandan utan ger även ​uttryck för de samhällstrender ​som präglar respektive tidsepok, såväl kulturella som ​ekonomiska och teknologiska. Likt årsringar i ett träd kan man använda arkitektur för att läsa av ​historiens vingslag och nu när man med visst fog kan ​argumentera för att vi står på tröskeln till ​en omdaning av samhället till en ny digital epok, där det analoga paradigmet lämnar rum för ​det digitala och kravet på inkludering och hållbarhet i alla dess former kommer ​ta en större ​plats, är det av största intresse att utforska vilka arkitektoniska uttryck som kommer att prägla ​framtiden och framtidens städer. I vilken riktning kommer arkitekturen att gå och hur gestaltar ​vi framtidens ​stad?

Samtalsledare: Gustav Källén, vd och koncernchef, Archus

Lokal: Zee, plan 2

2. Bostadsbristen ett bränsle på otrygghetsbrasan – kan båda lösas på en ​gång?

Bostadsbrist och byggstopp i all ära, de senaste årens stora inrikespolitiska fråga har varit ​otrygghet och i förlängningen av det även migrationen. De två är emellertid förstås ​ihopkopplade och rimligtvis går ​kausaliteten från en otrygg bostadsförsörjning till ett ​utåtagerande som sedan kan leda in på brottslighetens bana. Här är det lätt att hamna i ​lekmannaanalysernas och de patenterade lösningarnas fälla men det ​enda vi kan vara säkra på ​är att varken bostadsbristen eller otryggheten är frågor som kan lösas i en handvändning. Det ​krävs ett gediget arbete, över de politiska blockgränserna och såväl relevanta myndigheter som ​​privata nyckelaktörer behöver inkluderas och aktiveras. En hållbar och rimlig väg framåt ​behöver stakas ut och det behöver vi göra tillsammans men hur bär vi oss åt att hitta vägen ​utan att trampa varandra på tårna ​för mycket?

Samtalsledare: Sara Jacobsson, affärsområdeschef hållbarhet, Svefa

Lokal: Hav 1, plan 2

3. Hur ska samhällssektorn förhålla sig till en ny demografisk verklighet?

Blir 2024 året då bilden av bostadsbristen nyanserades ordentligt och kommer ​anledningen att stavas demografi? Dessa frågor kan man med stort fog ställa sig då det under ​året blivit allmänt känt att den ​demografiska utvecklingen inte alls varit så gynnsam – eller ​utmanande om man så vill – som den gängse bilden indikerat. Födelsetalen är på historiskt låga ​nivåer, i synnerhet föds få flickebarn, och bilden av ​migranter som vallfärdar till Sverige är skev, ​för att uttrycka det milt. Faktum är att Sverige under 2024 för första gången på ett halvsekel haft ​en nettoutvandring och summa summarum ser vi ut att gå en mer ​krävande demografisk ​verklighet till mötes framöver. Tillåter vi oss att raljera lite skulle denna kunna lösa ​bostadsbristen eller, lite mer sobert, torde befolkningsutvecklingen åtminstone bidra till en mer ​nyanserad ​behovsbild på bostadsmarknaden. På makronivå är det också värt att bejaka risken ​för ett Japanscenario och huruvida vi kommer att behöva rikta om samhällsinvesteringar men ​för branschen är den stora frågan ​hur branschen påverkas av en ny demografisk verklighet?

Samtalsledare: Reinhold Lennebo

Lokal: Hav 2, plan 2

Fokus

4. Tio år med reglerade fastighetsfonder – vilka lärdomar kan vi dra och hur utvecklas affären?

År 2013 infördes EU:s fondregelverk AIFMD i svensk lag och sedan dess har reglerade fastighetsfonder blivit en relativt vanlig företeelse i Sverige. Idag finns ett antal framgångsrika svenska fonder och efter mer än ett ​årtionde med det nya fondregelverket kan det vara läge att stanna upp och utvärdera de lärdomar man kan dra av de senaste årens erfarenheter av fondverksamhet. Vilka hänsyn bör tas när fastighetsfonder sätts ​upp, vilka är fördelarna och nackdelarna och vad bör man se upp med? Vilka är de största utmaningarna med reglerade fastighetsfonder och vilken framtid går de till mötes? Välkommen till en initierad och ​djupdykande diskussion med fokus på ett av fastighetsmarknadens viktigaste fenomen.

Samtalsledare: Joel Aneheim, Counsel, Advokatfirman Cederquist

Lokal: Umi 1, plan 2

Rundabordssamtal

5. Stockholm 2.0 – galenskap eller görbart?

Idén om en ny stad i Sverige är ingalunda nykläckt men dyker med jämna mellanrum upp på ​nytt och nu senast fick den färskt syre våren 2024 när Roger Akelius föreslog ett Stockholm 2.0 ​som en potentiell lösning på ​bostadsbristen i huvudstaden. Förebilder för nya, planerade ​städer, saknas inte och vi behöver inte titta längre än till Storbritannien eller Nederländerna där ​städerna Milton Keynes och Almere, stora städer med ​svenska mått mätt, byggdes från grunden ​under 1970-talet som avlastningsstäder för London respektive Amsterdam. Idén om Stockholm ​2.0 är förvisso kittlande men är den genomförbar och i så fall, hur attraktiv är ​den för den ​svenska stadsbyggnads- och fastighetssektorn?

Samtalsledare: Mia Wahlström, partner, Sign of Times

Lokal: Mar 1, plan 1

6a. How will the American election affect European economies?

With little over two months left to the 2024 US presidential election, the world holds on in suspense. Will America make the progressive choice of electing Kamala Harris or will the regressive option of Donald Trump ​regain the presidency? USA is the only superpower in our times and the outcome of an American presidential election does of course affect the whole world, very much making it a global affair. Not only when it comes ​to security politics but also business and economics as it is a vital engine of the global economy. How will America’s choice affect Europe, and Sweden, both politically and economically?

Samtalsledare 1: Andrea Carpenter, Diversity Talks Real Estate

Lokal: Umi 3, plan 2

6b. Hur påverkas europeiska ekonomier av det amerikanska presidentvalet?

Med lite drygt två månader till det amerikanska presidentvalet håller omvärlden andan. Kommer USA att göra det progressiva valet och välja Kamala Harris eller blir det det regressiva alternativet Donald Trump som ​återtar makten? USA är världens just nu enda supermakt och utfallet i landets presidentval påverkar givetvis hela världen, vilket gör valet till en global angelägenhet, inte endast när det gäller säkerhetspolitik utan ​även ekonomi och näringsliv då USA är en viktig global ekonomisk motor. Hur påverkas Europa och Sverige av amerikanernas val, såväl politiskt som ekonomiskt?

Samtalsledare 2: Sverker Eriksson, Head of Public Affairs, Newsec

Lokal: Tenger, plan 2

7. Kräftgång eller framgång – hur rör sig börsen de närmaste månaderna?

Hittills i år har fastighetsaktier på börsen huvudsakligen rört sig i sidled, som det så fint brukar ​heta i affärspressen och det är svårt att skönja någon tydlig riktning för hur marknaden ​bedömer vår bransch. Samtidigt ​har börsen visat sig vara skeptisk mot fastigheter, i alla fall ​vissa segment, för att inte tala om branschens värdering av de egna tillgångarna, med visst fog ​sannolikt. I andra vågskålen ligger det faktum att ​aktieinvesteringar är en framåtblickande ​syssla och fokuset på historik är sällan överdrivet stort, med vissa undantag givetvis. ​Tiotusenkronorsfrågan är således om kräftgången fortsätter eller om vi har ljusare tider ​framför ​oss på börsen och vad är det i så fall som driver aktiekurserna uppåt? Vidare, kan vi vänta oss ​fler börsintroduktioner eller kommer antalet fastighetsbolag på börsen att minska framgent?

Samtalsledare: Niclas Höglund, Director, Real Estate Advisory, Swedbank

Lokal: Deniz, plan 3

8. Återbruk - hur tar vi ett hållbart steg mot cirkularitet i samhällsbyggnadssektorn?

I Ukrainakrigets och den ökade geopolitiska orons skugga har återbruk snabbt hamnat högt på agendan och blivit något av ett buzzword inom fastighetsbranschen. På sikt är potentialen stor och återbruket lär bli ett ​självklart inslag i de absolut flesta fastighetsbolags hållbarhetsarbete men för att komma dit har vi alltjämt en lång väg att vandra och ett viktigt spörsmål är givetvis hur vi ska bära oss åt för att realisera potentialen? I ​vilken mån kan vi öka takten utan att göra avkall på kvalité och lönsamhet, hur stor del av framtidens byggmaterial är rimligt att förvänta sig är återbrukat material och vilka styrmedel och incitament efterfrågar ​branschen från offentligt håll?

Samtalsledare: Per Ångqvist, vd, Archus arkitektur

Lokal: Hafi, plan 3

9. Förvaltning eller finansiering – vad driver den svenska fastighetsmarknaden framåt?

Ifall svensk fastighetsmarknad ska jämföras med andra av Europas ledande dito skulle en väsensskillnad dem emellan vara att medan fastighetsägande i andra länder i mångt och mycket kommit att bli en ​institutionell affär, med kapitalförvaltning, -förvaring och -förräntning som huvudfokus, så drivs svenska fastighetsägare alltjämt i en större grad av kärleken till hus. Även i Sverige har fastighetsaffären gradvis blivit en ​mer institutionell historia, än så länge utan att ge rabatt på patoset för husen för all del. Dock kan man fråga sig hur länge det kan vara, fastighetsaffärer drivs allt oftare igenom av finansiella motiv och allteftersom ​utländska investerare etablerar sig på marknaden hamnar fler hus i anonyma ägares portföljer. Kommer detta att leda till att den svenska fastighetsmarknaden förändras i sitt väsen och i så fall, sker det inom ​överskådlig tid? Är det en önskvärd utveckling eller kan den förhindras och i så fall hur?

Samtalsledare: P-G Persson, vd, Salfjället Fastigheter

Lokal: Mar 2, plan 1

10. Vilken framtid går samhällsfastigheter till mötes?

Efter att ha legat i träda en längre tid har marknaden för samhällsfastigheter i Sverige börjat vädra morgonluft igen. Det kan härledas dels till att behovet för moderna och ändamålsenliga lokaler alltjämt är stort, ​dessutom har nya delsegment tillkommit, dels till att större utrymme skapats på marknaden när en av dess giganter ryggat tillbaka. Hursomhelst går samhällsfastigheter som tillgångsslag onekligen en spännande ​framtid till mötes. Den är på ett sätt ett derivat på samhällets utveckling och när Sverige tar klivet in i framtiden kommer samhällsfastigheter att göra detsamma. Frågan är bara i vilken takt och vad som händer ​härnäst? Klart är att framtiden ställer andra krav på samhällsfastigheter, där brukares och personals behov får mer fokus, och fastigheternas flexibilitet likaså men även hållbarhet. Oklart är vad det får kosta men ​även frågan om vem som ska äga och drifta fastigheterna är ännu till stora delar obesvarad.

Samtalsledare: Stefan Timan, affärsområdeschef transaktioner, Svefa

Lokal: Mar 3, plan 1

International corner

11. Swedish transactions market – an overview

Similar to most property markets, the Swedish transaction market has been severely affected by inflation spiking and interest rates rising in the wake of supply chain interruptions as well as Russia’s invasion of Ukraine. ​Transactions volumes went from all-time high levels in 2021 to far more modest ones in 2023, partly due to supply of capital being restrained and mainly because of market confidence hitting record lows, but now ​confidence seems to be bouncing back and the recovery therefore underway. Or is it? Which are the main drivers of transactions in the Swedish market in 2024, what local markets are on the rise and which trends can ​we observe in coming months and years?

Brief presentation by Erik Gärdén at Nordanö followed by discussions.

Room: Umi 2, level 2

Moderator: Jonathan Lye, Director, Auxilium Financial Risk Management

Ordet är fritt

12. Kniven mot strupen – hur trappar vi upp och sprider klimatarbetet?

Akronymen ESG har kommit att bli ett av vår tids stora modeord och påminner oss om att hållbarhet inte enkom handlar om klimat och miljö utan även om sociala förhållanden i samhället och om diverse samhälls- ​och bolagsstyrningsfrågor. I en tid då vår planet brinner upp (och Norden fryser vilket också kan härledas till klimatförändringar) är det dock befogat att ägna E:et i ESG störst uppmärksamhet. Vi har kniven mot ​strupen och för människans kanske viktigaste kamp någonsin men gör vi det verkligen tillsammans? Fastighetsbranschen har för all del tagit viktiga steg för att minska sitt klimatavtryck men mer krävs och därutöver ​finns ett stort behov för folkbildning och spridning av branschens engagemang. Hur kan fastighetsbranschen trappa upp sitt klimatarbete men även bidra med resurser och engagera fler i kampen för vår civilisations ​överlevnad?

Samtalsledare: Johan Lindskog, projektutvecklingschef, AMF Fastigheter

Lokal: Hav 2, plan 2

13. Fastighetsvärdering i den digitala eran – kan AI ersätta den mänskliga insikten?

Ge tio fastighetsvärderare samma parametrar för värdering av en fastighet och inte helt oväntat får du tio olika värdeutfall. Lite raljant och hårdraget kanske men ändå inte helt verklighetsfrämmande och anledningen ​är enkel: den mänskliga faktorn. Olika individer, oavsett hur homogen deras utbildning eller erfarenhet är, lägger vikt vid olika saker och det reflekteras bland annat i fastighetsvärderingar. När nu artificiell intelligens ​gör sitt intåg på allvar pratas det mycket om att det är just värderarna som ligger pyrt till att ersättas av värderingsmaskiner och vidare att det kommer att rendera andra och mer tillförlitliga fastighetsvärden men är ​det verkligen säkert? Skulle tio olika AI-värderare alla komma fram till exakt samma värde eller ”lider” även AI av den mänskliga faktorn? Kan man verkligen ersätta lång erfarenhet och kunskap som ofta bygger på ​relationer, observationer, magkänsla och andra former av mänsklig insikt?

Samtalsledare: Agneta Jacobsson, partner, Outpoint

Lokal: Hav 1, plan 2

Fokus

14. Trender på den svenska transaktionsmarknaden

Efter vad som bäst kan beskrivas som ett par års stiltje har den svenska transaktionsmarknaden börjat vakna till liv igen, om än hittills i en betydligt beskedligare form än under champagneåren och måhända kommer ​det att dröja till de aggregerade transaktionsvolymerna börjar närma sig någon form av rekord. Dock börjar vi skönja ett stadigt flöde av affärer men vilka är de viktigaste trenderna på marknaden just nu; vilka ​segment är hetast och vilka är kallast, varifrån kommer kapitalet som köper och vilka typer av aktörer säljer? Välkommen till en presentation av de viktigaste trenderna på marknaden med en efterföljande diskussion ​där alla uppmuntras att bidra.

Samtalsledare: Jacob Westin, Head of Capital Markets, Newsec

Lokal: Umi 1, plan 2

Rundabordssamtal

15. Ursäkta röran, vi bygger om för framtiden. Eller?

För den oinvigde och utomstående torde Sverige anno 2024 alltjämt framstå som ett ordningens mecka. Här är det rent, husstocken modern och trots ett och annat potthål är vägarna i dugligt skick. Samtidigt kan det ​inifrån betraktat te som att vi är ett land i kaos. Det gäller inte minst om man fokuserar på politikens och medias budskap men framförallt bostadsmarknaden (och -bristen) samt den i allt väsentligt eftersatta och ​dåligt fungerande infrastrukturen; två av det moderna samhällets viktigaste byggstenar och till synes grundförutsättningar för det kliv Sverige nu behöver ta in i framtiden. Ett kliv som verkar tämligen nödvändigt för ​att lilleputtlandet Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft och position som ett land i absoluta framkant, sett till kunskap, industri och inte minst livskvalitet. Det i sin tur föranleder en vän av ordning att fråga sig ​huruvida det är hemult att förvänta sig att Sverige är redo för det industriella paradigmskiftet eller ännu hellre om en genuin politisk vilja finns att genomföra den gröna omställningen och ifall den viljan brister på ​riksnivå, hur kan fastighetsbransch, övrigt näringsliv och den lokala politiken kroka arm för att bygga ett framtida konkurrenskraftigt Sverige?

Samtalsledare: Sverker Eriksson, Head of Public Affairs, Newsec

Lokal: Hafi, plan 3

16. Hur står sig fastighetsbranchens rykte hösten 2024?

Ryktet om fastighetsbranschens nära förestående död må, för att parafrasera Mark Twain, ha varit kraftigt överdrivet men samtidigt är det svårt att inte tycka att branschens varumärke skadats något under de ​senaste årens ”fastighetskris”. Högprofilerade konkurser, stora värdefall som kostat pensionssparare mångmiljardbelopp, risktagande som med facit i hand verkar ha varit lite väl stort och slutligen bolag med ​kopplingar till den undre världen; det finns en hel del att ta av och då har vi inte ens nämnt en havererad bostadsmarknad och den beryktade om än och, återigen, kraftigt överdrivna kontorsdöden. Hursomhelst finns ​all anledning för branschen att återställa sitt anseende men hur bär vi oss åt? Hur kan vi stärka branschens interna governance- och regelefterlevnadsarbete, hur skapar vi en transparens som avskräcker kriminella ​element och hur åstadkommer vi en kultur där för stora risker undviks?

Samtalsledare 1: Ingrid Gyllfors, vd, SKB

Lokal: Mar 2, plan 1

17. Taxonomiförenliga fastigheter – vad innebär det i praktiken och hur agerar branschen?

Genom införandet av såväl taxonomin som tuffare rapporteringsdirektiv har EU nu tagit i med hårdhandskarna i kampen för ett mer hållbart samhälle. Samtidigt som fastighetsbranschen nu rustar sig inför den nya ​hållbarhetsrapporteringen har begreppet taxonomiförenliga fastigheter börjat rota sig i fastighetsnomenklaturen och inte nog med det, de första taxonomiförenliga fastigheterna har börjat se dagens ljus. Att vi från ​och med nu endast får se sådana hus är rimligt att anta med vad innebär det egentligen för branschen? Hur stora fördyringar skapar taxonomin vid uppförandet av nya fastigheter och när det väl blir dags för ​upprustning av den befintliga stocken så att den matchar taxonomins krav, hur stora investeringar pratar vi om? Kan det helt sonika, och paradoxalt nog, vara mer kostnadseffektivt att riva äldre fastigheter? Hur ​kommer branschen att agera?

Samtalsledare: Sara Jacobsson, hållbarhetschef & affärsområdeschef förvaltningsrådgivninghållbarhet, Svefa

Lokal: Mar 3, plan 1

18. Elförsörjning – en nyckel till framtiden men hur kan branschen bidra?

Att elförsörjningen (och i förlängningen elpriserna) har kommit att bli en av Sveriges hetaste politiska potatisar de senaste åren är knappast någon större överdrift. Hushållen märker förstås ganska omgående av ​elbristen men den är emellertid rimligtvis ett ännu större bekymmer för industrin och dess kliv in i framtiden. Ska det dras till sin dramatiska spets skulle man rentav kunna säga att elbristen hänger som ett ​damoklessvärd över hela det industriella paradigmskifte som är avgörande för Sveriges fortsatta position i det främsta ledet bland industriländer, globalt. Att även fastighetsbranschen påverkas är givetvis ingen ​hemlighet men samtidigt finns få branscher som har samma möjligheter att vara en del av lösningen och viljan finns onekligen och en del intressanta initiativ likaså men vad krävs för att branschen på bred front ska ​bli en del av den svenska energiförsörjningen? Vilka regelförändringar tarvas, hur stora investeringar pratar vi om och till hur stor del kan fastighetsbranschens inblandning vara av altruistisk natur?

Samtalsledare: Jörgen Eriksson, vd, Catena

Lokal: Deniz, plan 3

19. Vad innebär en kortare arbetsdag för fastighetssektorn?

När framtidens historiker blickar tillbaka på svensk arbetsmarknads utveckling under tidigt 2000-tal kan de mycket väl komma att betrakta frågan om en kortare arbetsdag eller -vecka som det största trätäpplet sedan ​arbetarrörelsen och näringslivet slöt fred med Saltsjöbadsavtalet 1938. Ena sidan betraktar förkortad arbetstid som en viktig reform medan den andra räds stora ökade kostnader och huruvida det föregås av en större ​konflikt eller ej återstår att se men vi kan redan konstatera att frågan inte är helt oinfekterad. Går vi händelserna lite i förväg ter det sig emellertid tämligen sannolikt att frågan likförbannat till slut mynnar ut i en ​kompromiss, där fastighetsbranschen utan tvekan kommer att påverkas, såväl utifrån arbetsgivarperspektiv som hyresvärdens dito. Exempelvis skulle nya möjligheter för bättre nyttjande av ytor komma att uppstå och ​vidare är det näppeligen helt otänkbart att nya och spännande verksamheter bildas. Till dess är det dock viktigt för branschen att diskutera vilken ställning man ska ta i frågan och vidare hur man ska förbereda sig på ​att dra nytta av de möjligheter som uppstår.

Samtalsledare: Joakim Ollén, vd, Kunskapsporten

Lokal: Umi 3, plan 2

20. The where’s and why’s of interest rate development

Cost of capital is the single largest expenditure for any property management company, at least in the Swedish market, and thus it is vital to know what to expect from interest rates and understand the where’s and the ​why’s of interest rate movements, i.e. the direction in which they may move and the forces behind those movements. This has indeed become apparent in recent years. How volatile are interest rates in the current state ​of the global economy and which are the main factors driving both the short and long-term development of interest rates? How important is inflation as a driver and moreover, which role do geopolitics play?

Samtalsledare: Andrea Carpenter, Diversity Talks Real Estate

Lokal: Mar 1, plan 1

International corner

21. The crystal ball – How will Sweden’s future transformation affect property demand?

With massive investments in green technologies already underway and more to come, Sweden is at the forefront of the green transition, or if you like an industrial paradigm shift of historical proportions. This should of ​course lead to society-wide ripple effects with new businesses arising and an equally massive demand for skilled labour and moreover, an increased demand for new residential housing, social infrastructure, office and ​retail alike. In short, property development boom, but which Swedish cities are the markets of the future and how will the green transformation, in combination with Sweden’s recently acquired statues as a Nato ​member, shape the Swedish property market going forward?

Room: Umi 2, level 2

Moderator: Jonathan Lye, Director, Auxilium Financial Risk Management

Ordet är fritt

22. Hur mår egentligen Sverige?

”Something is rotten in the state of… Sweden.” Genom att låna, och aningen anpassa, Marcellus klassiska citat från Shakespeares mästerverk Hamlet kan man enkelt sammanfatta något som liknar en metaanalys av ​medias rapportering och politikers retorik i Sverige de senaste åren. Något som till viss del har påverkat bilden av Sverige utomlands och kan om man drar det till sin spets påverka utländska investerares vilja att ​placera sina pengar i vårt avlånga land, även om tydlig evidens för det förmodligen fortfarande saknas. Hursomhelst så kan vän ordning fundera kring hur illa det egentligen är här i Sverige, ett land där livskvaliteten ​för de flesta är bland det bästa vi ser i hela världen, ett land som länge varit skonat från krig, där demokratin står emot tidens tand, korruption är låg och där, även om den upplevda tryggheten visserligen har fått sig ​törn, den faktiska dito alltjämt är stor för en övervägande majoritet av befolkningen. Hur står det egentligen till med Sverige och hur är det att göra affärer här, både för svenskar och utlänningar?

Samtalsledare: Monica von Schmalensee, arkitekt, senior rådgivare, White

Lokal: Hav 2, plan 2

23. Kontorsmarknad i förändring – vilka blir vinnare?

Trenden är tydlig, kontorshyresgästerna blir mer kräsna vad gäller både läge och kvalité. Med dessa ord skulle man kunna summera ett i det närmaste unisont budskap från kontorsfastighetsägare i samband med ​sommarens halvårsrapportering. En annan tydlig trend som kunnat observeras de senaste åren är att hyresgästerna mer aktivt omvärderar sina ytbehov. Kombinerat kan detta sammanfattas som en pågående ​polarisering av kontorsmarknaden men samtidigt kan inte alla ha ynnesten att sitta i CBD eller för den delen i kollektivtrafiknära lägen. Vad innebär polariseringen, flykten mot kvalitet och ytoptimeringen för ​kontorsmarknaden i såväl city som i sekundära och tertiära lägen? Att CBD framstår som vinnare känns inte som någon högoddsare men vilka andra kan bli vinnare när kontorsmarknaden danas om och vilka attribut ​är det som blir avgörande?

Samtalsledare: Andreas Ivarsson, vice vd, Wihlborgs Fastigheter

Lokal: Hav 1, plan 2

Rundabordssamtal

24. Hur påverkas fastighetsmarknaden av EU:s nya bankpaket?

När EU:s nya bankpaket träder i kraft den 1 januari 2025 kommer banker inom unionen att behöva anamma ett nytt förhållningssätt till fastighetsvärdering och istället för marknadsvärde beakta fastigheters försiktiga ​värde (e. prudent value) vid långivning. Vad detta på lång sikt innebär för fastighetsmarknaden generellt och transaktionsmarknaden mer specifikt lär bli ett spörsmål för framtiden och facit kommer att dröja men ​dock behöver marknaden förbereda sig och frågan tål därmed att stötas och blötas, i synnerhet vad avser de kortsiktiga följderna av regeländringarna. Vilken innebörd har egentligen begreppet försiktigt värde, i vilken ​mån behöver det svenska banksystemet anpassa sig till de nya reglerna och vad innebär det rent praktiskt för svensk fastighetsmarknad?

Samtalsledare: TBA

Lokal: Umi 1, plan 2

25. Krona eller euro – vad passar Sverige och fastighetssektorn bäst?

Lite drygt 20 år efter att det svenska folket nobbade euron i folkomröstning har frågan om vilken valuta som tjänar Sverige bäst seglat upp på agendan igen. En kroniskt undervärderad krona gynnar förvisso ​exportindustrin och det finns för all del kraftfulla argument för en penningpolitisk autonomi men å andra sidan går det även att påvisa övertygande evidens för att den svenska kronan nu har gjort sitt och borde ​förkastas. En av de branscher som påverkas tydligt av kronans vara eller icke vara är den inflations- och räntekänsliga fastighetsbranschen och det kan te sig uppenbart att branschen skulle vilja anamma euron men ​är det verkligen så? Hur starka är argumenten för svenskt inträde i eurosamarbetet och vad passar fastighetsbranschen bäst?

Samtalsledare: Birgitta Leijon

Lokal: Umi 3, plan 2

26. Kooperativa hyresrätter för äldre – en viktig pusselbit på framtidens bostadsmarknad?

Att det skulle finnas en enskild holistisk och långsiktig lösning på problemen på den svenska bostadsmarknaden känns föga sannolikt, det kommer snarare att handla om en palett av olika åtgärder som dessutom ​kommer att implementeras vid olika tidpunkter framöver. En sådan skulle kunna vara att satsa betydligt mer på en upplåtelseform som ingalunda är ny i Sverige, den är faktiskt urgammal, men dock inte alltför ​vanligt, den kooperativa hyresrätten. Vidare går vi en framtid till mötes där det inte kommer att finnas en universallösning på bostadsmarknaden som lämpar sig för alla demografiska grupper, en sådan skulle i så fall ​stavas nytt miljonprogram och de flesta tycks överens om att det vore en dålig idé. Kooperativa hyresrätter skulle kunna givetvis kunna vara en upplåtelseform som passar olika åldersgrupper men om vi för stunden ​fokuserar på endast en av dessa återstår frågan, skulle kooperativa hyresrätter för äldre kunna vara en integral del i arbetet för att skapa rörelse på bostadsmarknaden och samtidigt lösa boendeekvationen för den ​nya generationens seniorer?

Samtalsledare: Lars Malmgren, vd, Nybo bostadsutveckling

Lokal: Mar 1, plan 1

27a & 27b. Värdering – har fastighetsvärdena nått botten?

Efter en längre period där fastighetsvärdena konstant stigit hann verkligheten, eller snarare inflationen, ikapp oss och det som tidigare var nästintill att betrakta som orubblig sanning blev istället kraftigt ifrågasatt. ​Yielderna började plötsligt stiga och det aggregerade värdet på Sveriges fastighetsstock skrevs följaktligen ned med tiotals miljarder. Nu tyder det mesta på att yielderna har stabiliserat sig och bortsett från lite ​eftersläpning torde vi börja se fastighetsvärdena stiga igen. Eller? Hur robusta är värdena i dagsläget och vad skulle kunna hota en potentiell uppgång framöver? Hur mycket är det rimligt att anta att fastighetsvärdena ​kan stiga de kommande kvartalen?

Samtalsledare 27a: Jan Tärnell, affärsområdeschef värdering, Svefa

Lokal: Mar 2, plan 1

Samtalsledare 27b: Christina Gustafsson

Lokal: Mar 3, plan 1

28a, 28b. Logistik – överetablering eller fortsatt stort behov?

Under pandemin och framförallt den efterföljande fastighetsfrossan var logistikfastigheter det segment som stod emot bäst och till och med avancerade sett till andelar av den totala transaktionsomsättningen. ​Pådrivet av stadigt växande e-handel och andra trender har efterfrågan efter logistikytor varit omfattande och etableringen av dessa således stor, till den grad att det nu börjat pratas om en överetablering, i alla fall i ​vissa lägen. Huruvida det innebär att investerares aptit för logistik börjar minska, att risken som förknippas med segmentet nu ökar eller att det helt sonika rör sig om ett hack i kurvan vet vi inte ännu men klart är att ​det blir intressant att följa utvecklingen? Kommer vi att få se en större utbyggnad av logistikytor i Sverige eller kommer marknaden att svalna framöver?

Samtalsledare 28a: Christina Kämpe, Director Capital Markets & Regional Manager Gothenburg, Colliers

Lokal: Deniz, plan 3

Samtalsledare 28b: Johan Franzén, affärs- och fastighetschef, Catena

Lokal: Hafi, plan 3

International corner

29. Residentials in Sweden: Permafrost or open for business?

The asset class that was hit hardest in Sweden by the recent inflation and interest rate spikes is without a doubt residential housing. Following a construction boom with approximately 70,000 units started per annum in ​the early 2020s, the number of units started in 2023 amounted to only about 30,000 per annum and in 2024 the number is expected to drop further to circa 27,000 units. A significant cooldown indeed, to the extent ​that some experts have described the market as permanently frozen. However, as leading macro indicators are now moving upwards again, market activity is modestly regaining momentum but is this enough for ​investors to commit to residentials in Sweden? If not, what does it take?

Brief presentation by André Lundberg, partner at Colliers followed by discussions.

Room: Umi 2, level 2

Moderator: Jonathan Lye, Director, Auxilium Financial Risk Management

Ordet är fritt

30. Äntligen sänkning men vilken ränteframtid går Sverige till mötes?

Efter lite knappt två år av stigande räntor valde Riksbankens direktion till slut att börja sänka sin styrränta i maj 2024. Äntligen menar vissa och lite prematurt tycker andra men om vi lämnar den diskussionen därhän ​denna gång och fokuserar snarare på räntans trendkurva framgent, på medellång och lång sikt, kvarstår frågeställningen om hur räntan kommer att utvecklas under de kommande åren. Riksbanken har varit tydlig ​med att räntan förväntas sänkas ytterligare något under året och även 2025 men om vi blickar bortom den närmaste horisonten, vilka räntetrender kan vi skönja lite längre fram? Ända sedan 1970 har räntorna i ​västvärlden sakta men säkert sjunkit och tiotusenkronorsfrågan är huruvida trenden är bruten eller om räntan på sikt kommer att återvända till trendkurvan och vilka strukturella krafter det är som skulle kunna rubba ​den långsiktiga utvecklingen? Hur stor hänsyn bör Riksbanken ta till fastighetsmarknaden generellt och bostadsmarknaden specifikt i sina räntebeslut?

Samtalsledare: Sven Dahlin, partner, Nordanö

Lokal: Hav 1, plan 2

31. Hur gynnar en mer digital fastighetsbransch samhället bäst?

Utvecklingen må ha gått i en halsbrytande fart de senaste decennierna men den digitala utvecklingen är trots det bara i sin linda och den som lever lär få se stora framsteg inom en överskådlig framtid. Det gäller inte ​minst inom den av hävd så statiska fastighetssektorn där utvecklingsmöjligheterna är enorma. Det gäller både en effektivisering av befintliga processer med hjälp av digitala verktyg men även helt nya processer och ​arbetssätt som den digitala revolutionen utan någon tvekan kommer att ge upphov till framöver. Möjligheterna är oändliga inom en rad olika områden, exempelvis traditionell teknisk förvaltning där stora ​hållbarhetsvinster kan göras men även inom återbruk och optimering av resurser och processer, för att nämna ett axplock. Hur tar vi bäst tillvara digitaliseringens möjligheter för en mer hållbar fastighetsbransch, för ​samhällets bästa?

Samtalsledare: Anna Frankzén, partner, Sign of Times

Lokal: Hav 2, plan 2

Fokus

32. Mätbar hållbarhet – hur funkar det?

I takt med att samhällsklyftorna ökar och polariseringen i samhället accentueras satsar alltfler svenska fastighetsbolag på social hållbarhet. För många aktörer har det numera blivit en given del av det ökade ESG-​fokuset men även ett viktigt led i arbetet att bidra till ökad upplevd trygghet i bostadsområden, såväl utsatta som icke utsatta sådana, och därmed ett redskap i arbetet för att bevara fastighetsvärdena. Att det finns ​distinktioner mellan olika aktörers tillvägagångssätt för att uppnå social hållbarhet ter sig rimligt men lika rimligt är att man i ett ”litet” och homogent samhälle som Sverige trots allt är borde kunna dra lärdomar av ​varandras framgångar och misslyckanden. Hur skapar vi bäst förutsättningar för kunskapsutbyte om social hållbarhet och kan vi samtidigt hitta synergieffekter mellan olika fastighetsbolag och områden? Hur kan vi ​kvantifiera frukten av det sociala hållbarhetsarbetet och går samma mätmetoder att tillämpa över hela landet?

Samtalsledare: Poyan Katebi, vd, SINDI

Lokal: Umi 1, plan 2

Rundabordssamtal

33a & 33b. Vad innebär Nato-inträdet för svensk fastighetsmarknad?

Sveriges historiska beslut att förpassa alliansfriheten till historien och gå med i försvarsalliansen Nato kan visa sig vara såväl säkerhetspolitiskt klokt som att ha samhällsomvälvande följder. Ett Nato-medlemskap ​ställer nämligen krav på att medlemsländerna stärker sin beredskap, eller resiliens, såväl militärt som civilt, för att kunna motstå angrepp men även för att kunna facillitera trupptransporter m.m. Rent konkret torde ​detta innebära en rejäl upprustning av svensk infrastruktur och andra strategiska samhällstillgångar av olika slag. Det mesta talar för att det svenska Nato-inträdet kommer att bli en ”game changer”, för att använda ​ett av samtidens bevingade uttryck, för Sverige men vilka ska reella möjligheter medför det för fastighetsbranschen och hur tar vi som bäst och effektivast vara på dem?

Samtalsledare 33a: Mikael Lundström, vd, Svefa

Lokal: Hafi, plan 3

Samtalsledare 33b: Mikael Söderlund, Founder, Sthlm Urban Advisors

Lokal: Deti, plan 3

34. CFO-forum: Hur undviker vi nästa finanseringskris?

Efter en längre tids iskyla på kapitalmarknaden har marknadens förtroende för svenska fastighetsbolag och riskaptit för desamma börjat stärkas igen. Huruvida det innebär att bankerna, som i mångt och mycket har ​hållit branschen under armarna, kommer att ta ett kliv tillbaka, eller om de försöker försvara sina marknadsandelar mot obligationsmarknaden får framtiden utvisa men marknadens nyfunna goda vigör ger onekligen ​fog för en diskussion på temat om och i så fall hur branschen denna gång kan rusta sig för att nästa gång mota Olle i grind? Är det klokt att ha alla äggen i två olika korgar eller finns fler pengakällor att kontinuerligt ​nyttja? Hur starka var varningssignalerna innan det kärvade till på marknaden och hur kan man agera när de hädanefter dyker upp på horisonten?

Samtalsledare: Joakim Nirup, konsult, Jonir AB

Lokal: Deniz, plan 3

35a & 35b. Hur får vi igång bostadsbyggandet?

Det är av största vikt att lösa de strukturella problemen på den svenska bostadsmarknaden men av (nästan) lika stor vikt är att kortsiktigt få igång bostadsbyggandet i Sverige, som kanske är landets just nu största ​ekonomiska problem, och optimalt arbetar man parallellt med lösningen av det kortsiktiga problemet. Vad består då den kortsiktiga lösningen av? Hade det funnits en universallösning, en ”one size fits all”, så vore vi ​nog inte i den svåra bostadssituation som nu råder i Sverige, men samtidigt är det så klart fullständigt uteslutet att tillse allas önskemål. Alla har olika behov och det är förstås en svår avvägning för marknadens alla ​aktörer hur man disponerar den byggklara marken för att möta de olika behoven. Kortsiktigt behöver bostadsbyggandet lösas inom ramen för befintliga regler men hur bär vi oss åt och hur löser vi lönsamhetsfrågan?

Samtalsledare 35a: Nils Rydh, vd, Svenska Hus

Lokal: Mar 1, plan 1

Samtalsledare 35b: Kaveh Feliciano, affärsutvecklare, Creiman

Lokal: Mar 2, plan 1

36. För Sverige i (fram)tiden – Hur bidrar samhällsbyggnadssektorn bäst?

Kung Carl XVI Gustafs valspråk ”För Sverige i tiden” känner de flesta till och innebörden att han vill arbeta för Sverige på ett sätt som passar vår tid men nu är det dags för inte enbart kungen utan även alla oss andra ​att börja lyfta blicken och sikta mot framtiden, innan tåget går både bildligt och bokstavligt talat. Vårt samhälle står inför en omdaning av historiska mått där stora investeringar krävs i industri, infrastruktur och i ​förlängningen även en upprustning av fastighetsstocken för att möta framtidens behov. Samhällsbyggnadssektorn har förstås en avgörande roll att spela när Sverige ska ta klivet in i framtiden men ​tusenmiljarderskronorsfrågan är så klart hur drivande och förutseende vår sektor kan vara i processen? Hur kan vi få ihop kalkylen, som det så fint heter, och bidra till att tåget går som på räls när det väl har kommit ​igång?

Samtalsledare: Kicki Björklund, rådgivare, Björklund Fastighetskompetens

Lokal: Mar 3, plan 1

International corner

37. Swedish office market: Lag or anomaly?

While the death of the office remains top of the agenda in property markets globally, the Swedish office market, at least CBD, is yet to show any major signs of weakness. Granted, vacancies are slightly on the rise but at ​the same time, new lease agreements are being signed at rent levels on par with the years before the pandemic. Thus the million-dollar question is whether the Swedish market is an anomaly or if we are simply ​observing a lag compared to other markets? Of course, different markets have different characteristics, and another important question is whether the explanation can be found in external factors, and if so, which ​factors?

Room: Umi 2, level 2

Moderator: Jonathan Lye, Director, Auxilium Financial Risk Management

Ordet är fritt

38. Hur blåser makrovindarna och hur påverkas den svenska fastighetsmarknaden?

Efter en längre period med makroekonomisk ovisshet börjar man nu kunna skönja konturerna av den ekonomiska framtiden. Den kapitalintensiva och räntekänsliga fastighetssektorn har drabbats hårt av inflation ​och stigande räntor samtidigt som konjunkturavmattningen kanske inte har satt lika stora spår i fastighetsaffären. Effekterna av stigande räntor har främst uppenbarat sig genom stiltje på transaktionsmarknaden och ​fallande fastighetsvärden men nu när räntetoppen är nådd, och tillbakagången inledd, tyder det mesta på att vi går mot ljusare tider. Det ter sig dock initialt som en relativt bräcklig återhämtning, i synnerhet när ​vakanserna ser ut att öka något och när makroläget och den geopolitiska situationen i omvärlden inte inger stort förtroende. Hur blåser makrovindarna de kommande månaderna, hur ser ränteutvecklingen ut ​framgent och vad innebär det för återhämtningen?

Samtalsledare: Adam Tyrcha, Head of Analysis, Newsec

Lokal: Hav 1, plan 2

Rundabordssamtal

39. De hållbara spelen – vad betyder OS för hållbarhetsarbetet i stort?

De olympiska spelen i Paris är nu avslutade, ett för vår samtid unikt OS som gick i hållbarhetens tecken där befintliga arenor och befintlig infrastruktur premierades istället för de gigantiska stadsbyggnadsprojekt som ​de senaste spelen tenderat att bli. Sommar-OS är ett av mänsklighetens största spektakel och signalvärdet torde inte undgå någon, ett OS med en så tydlig hållbarhetsprofil är ett otvetydigt tecken på att ​hållbarhetsfrågan nu tas på ett större allvar än tidigare. Ett viktigt spörsmål är emellertid vad det innebär framöver och vilken draghjälp OS kan ge samhället i stort och fastighetssektorn specifikt i såväl det globala ​som det lokala hållbarhetsarbetet? Signalvärdet är stort men är det mer symbolpolitiskt än påtagligt?

Samtalsledare: Peter Ullstad, vd, Codesign

Lokal: Mar 1, plan 1

40a & 40b. Alexanderhugg eller kirurgiska ingrepp – hur botar vi bäst den svenska bostadsmarknaden?

Att starta igång bostadsbyggandet i Sverige är förstås ett oerhört angeläget ämne men blickar vi bortom diskussionen om kortsiktiga åtgärder finns det en om något ännu mer angelägen dito, nämligen hur vi undviker ​att hamna i samma situation igen. Dagens läge är ett resultat av flera decenniers politisk slapphänthet och det torde för de flesta framgå med allt önskvärd tydlighet att hela den svenska bostadsmarknaden behöver ​reformeras i grunden men så länge politiker och tyckonomer av olika viktklasser tvistar om påvens skägg lär emellertid den gordiska knuten inte lösas. Behöver vi rangera ut nuvarande system och börja om på ny kula ​(ett Alexanderhugg) eller kan man genom kirurgiska ingrepp hitta en långsiktigt hållbar lösning och var i består då dessa ingrepp?

Samtalsledare 40a: Kicki Björklund, rådgivare, Björklund Fastighetskompetens

Lokal: Mar 2, plan 1

Samtalsledare 40b: Agneta Jacobsson, vd, Outpoint

Lokal: Mar 3, plan 1

41. Hur värnar vi demokratin – i Sverige som andra länder?

Redan innan Storbritannien och Frankrike under försommaren utlyste parlamentsval stod det med tämligen klart att 2024 skulle bli historiens största valår, i den meningen att ungefär halva världens befolkning skulle ​bege sig till valurnorna. En demokratisk styrkemanifestation kanske någon skulle hävda men samtidigt får vi med jämna mellanrum uppgifter om allvarliga hot mot demokratin på olika håll i världen. Är det en global ​hotbild? Därom tvistar de lärde men att den svenska fastighetsbranschen, eller ens Sverige som nation, ska kunna bli den starka motkraften som värnar demokratins status i världen faller givetvis på sin egen orimlighet ​men även den minsta fjärilen i öknen kan med sina vingslag bidra till förändring. Därmed är frågan hur Sverige, dess näringsliv, media, akademi och andra demokratiska om än i vissa fall implicita institutioner kan ​föregå med ett gott exempel, först på hemmaplan och sedan hoppas på en spridning. En annan viktig fråga är så klart, hur starkt står sig demokratin egentligen i Sverige och hur kan vi värna den?

Samtalsledare: Niklas Svensson, affärsutvecklingschef, Tengbom

Lokal: Hafi, plan 3

42. Hårdare krav på transparens – hur påverkar det fastighetsmarknaden och dess anseende?

”Fastighetsaffärer måste bli mer transparenta. Det anser Finansinspektionen, FI, som nu har tagit fram en lista på vad man anser bör framgå när fastighetsbolag informerar om transaktioner.” Så löd ingressen när ​Dagens industri på försommaren rapporterade om Finansinspektionens nya krav på fastighetsbranschen och specifikt bolag som verkar i noterad miljö i syfte att öka informationsgivningen på marknaden. ​Transparens på fastighetsmarknaden ansågs länge vara svensk paradgren och en diskussion om huruvida det har ändrats i jämförelse med andra länder är av sekundär natur i sammanhanget, transparensen har ​blivit påtagligt sämre i sviterna av de senaste årens tillbakagång på marknaden. Av naturliga skäl kanske men klart är att det finns utrymme för förbättring. Hur tar då branschen emot myndigheternas nya giv och ​vilken signal skickar utspelet utåt, hur påverkar det den svenska marknadens höga anseende? Hur kommer det vidare att påverka, leder kravet om tydligare informationsgivning till färre transaktioner och en mer ​introvert fastighetsmarknad?

Samtalsledare: Helena Ehrenborg, partner, PwC

Lokal: Deniz, plan 3

43. Is the global democracy in peril and does that in turn threaten business in Sweden?

Although democracy has been around for a long, long time, in different formats of course, it should never be taken for granted. This is evident for the current (and persistent) debate about the future of democracy, ​which of course gives rise to the question whether democracy is indeed in peril anno 2024 and if so, which are the most potent threats to it. Granted that no single Swedish corporate entity, nor the entire Swedish ​business and industry collective, will be able to tip the scales in either direction, Swedish business leaders will still need to relate to and protect themselves from the worst-case scenario that is a potential demise of ​democracy. How should they reason and how should they act?

Samtalsledare: Tord Svensson, partner, Eversheds Sutherland

Lokal: Umi 1, plan 2

International corner

44. What are investors looking for in Swedish real estate markets?

As economies seem to be growing again and interest rates appear to have peaked, this time around, it may be reasonable to assume that investor interest in alternative assets will increase in coming months and years. ​This is especially true for core institutional capital searching for low-risk assets and thus Sweden, although perhaps not considered a safe-haven anymore, should be an interesting alternative. Based on that, it is course ​of relevance to discuss the general investor interest for the Swedish property sector and what they are looking for in the market. Which asset classes and geographies are most attractive, currently and going forward, ​and what do investors require from their asset managers?

Room: Umi 2, level 2

Moderator: Jonathan Lye, Director, Auxilium Financial Risk Management

Kontakt: